♥ för alltid


Det är konstigt, för innan har jag alltid känt att jag bara har väntat. På livet att börja. På att byta jobb. På att träffa rätt kille. På att bo någonstans där jag vill bo. På att verkligen våga drömma om vad som ska hända sen liksom, resten av livet. På något sätt har man inte känt någon stress, för det blir ju bra. Allt blir ju bra. Sen.

Och nu den senaste tiden har jag märkt en sjukt stor förändrig i tankarna om livet; nu vill jag bara att det ska börja. Jag vill ha allt. På en gång! Har jag inte väntat länge nog?! Och nu när det är rätt så är det fanimig superrätt och jag bara lääängtar efter resten av livet med dig!

 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0